Epidemiologisk tvillingforskning

Trots att tvillingar i alla tider har fascinerat människan så var det först på 1800-talet som en forskare, Sir Francis Galton, insåg möjligheten att använda tvillingar för att studera förhållandet mellan arv och miljö. Enäggstvillingar är genetiskt hundraprocentigt lika och ändå skiljer sig deras fysiska och psykiska tillstånd. Skillnaden måste bero på någonting annat – miljön!

Genom att jämföra enäggstvillingar med tvåäggstvillingar, som har i genomsnitt 50% gemensamma gener, kan man beräkna förhållandet mellan arv och miljö, så kallad epidemiologisk forskning. På detta sätt har till exempel sambandet mellan rökning och lungcancer upptäckts och man har konstaterat att Alzeimers sjukdom är ärftligt betingad.

I Sverige inrättades 1961 det Svenska Tvillingregistret, som omfattar fler än 70 000 tvillingpar, födda år 1886 och framåt. Genom sin omfattning är det unikt i världen och all forskning som görs här är av globalt intresse.

Beteendevetenskaplig tvillingforskning

Tvillingar används också i pedagogisk forskning om tvillingarna själva och tvillingskapets konsekvens för individen, jämfört med enlingar.

Skillnader i utveckling och andra psykologiska effekter har kunnat konstateras vid till exempel Lärarhögskolan i Stockholm där man sedan många år bedrivit forskning om tvillingars mentala utveckling.

Medicinsk tvillingforskning

I hela världen bedrivs omfattande medicinsk forskning vid olika institutioner och vart tredje år presenteras alla nya rön vid en kongress anordnad av International Society of Twin Studies.

Forskningen koncentreras ofta kring perinatala faktorer, till exempel vad det är som orsakar prematura förlossningar, och det är den här forskningen som mest gagnar tvillingar och deras föräldrar.

Forskningen syftar till att hitta orsaker till komplikationer i samband med flerbörd och i förlängningen åtgärder som kan förhindra dessa komplikationer.